Nyheter 2025

Kommer miljöbedömnings- och tillstånds-prövningsprocessen att förändras i grunden?

Uppdaterad 1 juli 2025

I januari publicerade Regeringen miljötillståndsutredningen ”En ny och samlad miljöbedömnings- och tillståndsprocess”. En utredning vars förslag syftar till att skapa en mer effektiv och förutsägbar tillståndsprövningsprocess. En utgångspunkt i utredningen har också varit att anpassa svensk miljöprövning så att den bättre överensstämmer med de krav som ställs av EU, för att göra svensk miljöprövning mer flexibel och konkurrensneutral. Ett huvudförslag är att låta inrätta en ny prövningsmyndighet, som ska ersätta mark- och miljödomstolarna och miljöprövningsdelegationernas tillståndsprövning.

Utredningen har sedan publikationen diskuterats flitigt då omfattande förändringar föreslås. Nu har remissvaren publicerats och vi har tagit del av ett flertal från olika myndigheter, branschorganisationer, verksamhetsutövare och andra berörda parter.

Alla är i princip positiva till att miljöprövningsprocessen effektiviseras och görs mer förutsägbar. Huvudförslaget att samla prövningen hos en ny myndighet ifrågasätts dock, framförallt av myndigheter. Kritikerna menar att det är stor risk att det kommer att ta för lång tid att få den nya myndigheten att fungera effektivt. Bl.a. är rekryteringen av rätt kompetens en stor utmaning, vilket även utredningen konstaterar. Det befaras att det snarare riskerar att försena och förlänga tillståndsprocesserna under myndighetens uppbyggnads- och intrimning. Dessa kritiker menar att det skulle gå både snabbare och vara mer kostnadseffektivt att optimera den befintliga processen genom exempelvis regelförenklingar och förbättrat arbetssätt. Å andra sidan anser andra att en ny myndighet skulle bryta mönster och skapa nya förutsättningar för effektivare processer.

Vi på Marklunds ser positivt på att prövningen ska bli mer förutsägbar och mindre resurskrävande. Det är dock inte uppenbart hur det målet ska nås, och i remissvaren framförs många kloka synpunkter om allt från den industriella omställningen och likheter med EU-rätten, till vikten av att bibehålla en stark lokal anknytning genom miljöprövningsprocessen och frågor kring kompetensförsörjning. Vi följer med spänning diskussionerna om för- och nackdelar med utredningens förslag.

Fler kommer att omfattas av Energikartläggning i stora företag

Uppdaterad 4 juni 2025

Hur går det till?

En energikartläggning består av dels en övergripande kartläggning, där samtlig energianvändning inom företaget kartläggs, dels en detaljerad energikartläggning där den betydande energianvändningen undersöks och resulterar i åtgärdsförslag med energibesparing för verksamheten. Kartläggningarna kan genomföras separat eller samtidigt.

Det reviderade direktivet om energieffektivitet (EED)

I oktober 2023 trädde EU:s reviderade energieffektiviseringsdirektiv (EED) i kraft. Uppdateringen har inte implementerats i svensk lagstiftning och energimyndigheten har ännu inte meddelat när lagändringen träder i kraft. Förändringen i direktivet innebär bland annat vilka företag som omfattas av krav på energikartläggning. I stället för att definiera tröskeln som stora företag enligt ovan ändras kravet till att baseras på företagets totala energianvändning. Följande gränser med tillhörande krav på åtagande:

• Om företagets totala energianvändning i Sverige är lägre än2,8 GWh per år omfattas inte företaget av lagen.
• Om företagets totala energianvändning i Sverige är mellan 2,8 GWh och 23,6 GWh behöver en energikartläggning genomföras med certifierade energikartläggare. Alternativt behöver företaget införa ett energi- eller miljöledningssystem med tillägg för energikartläggning.
• Har företaget en total energianvändning över 23,6 GWh behöver företaget införa ett energi- eller miljöledningssystem med tillägg för energikartläggning.

Vad gäller nu?

I den nuvarande rapporteringsperioden 2024 – 2027 ska de företag som omfattas av lagen enligt den gamla beskrivningen uppfylla sina åtaganden för fyraårsperioden genom att genomföra energikartläggning och rapportera till energimyndigheten.

Företag som omfattas av de nya reglerna behöver inte göra något förens den nya svenska lagstiftningen träder i kraft.

Har du frågor? Kontakta Nicklas eller Fanny så får du svar.

OTNOC och uppföljning enligt BAT

Uppdaterad 2025-05-26

Hur hanteras OTNOC inom BAT?

Inom BAT-slutsatser (särskilt i BREF-dokument) och i tillhörande reglering anges ofta att:

• BAT-AELs gäller vid normala driftförhållanden– alltså inte under OTNOC.
• Utsläpp under OTNOC ska ändå begränsas så långt som möjligt– med hjälp av tekniska och organisatoriska åtgärder.
• Anläggningen ska ha rutiner och utrustning för att snabbt återgå till normal drift.
• Övervakningska ofta ske även under OTNOC, men redovisningen av efterlevnad gentemot BAT-AEL kan exkludera dessa perioder, beroende på regelverk och villkor.

Syftet med begreppet

Syftet med att definiera OTNOC är att:

• Tydliggöra att vissa kortvariga utsläppstoppar inte per automatik innebär att en anläggning bryter mot BAT.
• Samtidigt säkerställa att sådana situationer hanteras med miljöhänsyn och att de inte blir en ”ursäkt” för upprepade eller långvariga överskridanden.

Att hantera dessa perioder är svårt, flera av de system som används för att genomföra miljöberäkningar klarar inte eller kräver stora förändringar för att leva upp till de krav som ställs.

Vi på Marklund Solutions har hjälpt många av våra kunder att skapa hanteringsplaner för OTNOC och även hjälpt kunderna konfigurera sina system för att klara utmaningarna med miljöuppföljning som inkluderar OTNOC.

Marklund Solutions koncept för hantering av utsläpp under OTNOC

Vi har tagit fram ett koncept för hantering av utsläpp under OTNOC som innefattar:

• Uppföljningssystem för separering och hantering av OTNOC och Normal drift
• Förvaltningsplan för OTNOC
• Rapporter för OTNOC för miljörapportering och rapportering av driftstörningar för myndighetskontakt
• Loggbok för dokumentation av OTNOC händelser

Exempel: OTNOC i en kraftvärmeanläggning

En kommunal kraftvärmeanläggning eldar biobränsle och har en installerad termisk effekt på 120 MW. Under vinterhalvåret körs anläggningen kontinuerligt för att producera både el och fjärrvärme.

Normala driftförhållanden:

Under stabil drift ligger rökgasreningen (t.ex. elektrofilter och rökgaskondensering) på full kapacitet och utsläppsnivåerna av stoft, NOx och SO₂ ligger tydligt inom de nivåer som anges i BAT-AEL.

OTNOC – exempel på avvikande drift:

Vid en planerad service av en matarvattenpump måste anläggningen stängas ned. Underuppstarten efter servicentar det cirka två timmar innan pannans drift når full temperatur och rökgasreningen fungerar optimalt. Under denna period kan:

• Temperaturen vara för lågför optimal NOx-rening (t.ex. SCR fungerar inte fullt ut).
• Stoftutsläppen tillfälligt öka eftersom elektrofiltren inte är helt inkörda.
• Förbränningen vara ojämn, vilket ger högre CO-utsläpp.

Dessa timmar räknas somOTNOC, och därmed ligger utsläppen troligen över BAT-AEL, men detta är tillåtet så länge det sker inom ramen för tillståndet och anläggningen har vidtagit tekniska och organisatoriska åtgärder för att begränsa påverkan.

Krav vid OTNOC:

• Driftstörningen loggas i driftjournalen.
• Operatören ska visa att utsläppen under OTNOC är minimerade och att återgång till normal drift sker så snabbt som möjligt.
• Tillsynsmyndigheten kan kräva redovisning för hur ofta och hur länge OTNOC inträffar.
  
  

Blev det mycket nu?

Det gör inget. Omfattas ni av BAT-slutsatser och behöver stöd i ert arbete med OTNOC? Hör då av er till Anton eller Henrik.