Tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021-2030

Efter en tid med bevakning av hur de uppdaterade reglerna för nästa handelsperiod (direktiv 2003/87/EC) ska utformas vet vi nu lite mer. Det uppdaterade handelsdirektivet innehåller förändringar både med avseende på tilldelning, samt även andra förändringar som inte påverkar de svenska verksamheterna direkt utan regler för åtgärder som bl a ska främja innovation i andra länder. Här går vi igenom de viktigaste förändringarna som påverkar svenska verksamheter.

Liksom nuvarande handelsperiod (2013-2020) finns det möjlighet att ansöka om tilldelning av utsläppsrätter utifrån sin värme- eller industriproduktion. I förra veckan kom Naturvårdsverket och Energimyndigheten ut med en första information om hur detta ska gå till för kommande period. Planen är i korthet följande:

1. Ansökningar om tilldelning ska vara inlämnade till Naturvårdsverket i april 2019, uppgifter om verifierade utsläpp för 2018 ska ingå i ansökan.
2. Naturvårdsverket ska efter sin granskning lämna över ansökningarna till kommissionen i september 2019.

Det blir med andra ord ett intensivt arbete för alla berörda att hinna med att sammanställa ansökningarna under första kvartalet 2019 samt att få dem verifierade, samtidigt som utsläppsrapporter för 2018 ska verifieras. Vårt jobb är nu att, så djupt det bara går, sätta oss in i tilldelningsreglerna och mobilisera samt planera resurser inför efterfrågan på vårt stöd till olika verksamheter.

Det vi hunnit läsa in oss på så här långt är att tilldelningen ska sökas inför start av nästa handelsperiod, d v s den ansökan som ska inlämnas i april 2019. Inför mitten av handelsperioden ska ansökan uppdateras med nya indata för revidering av tilldelningen från 2026 (gissningsvis våren 2024). Om aktivitetsnivån då ändrats utanför ett tröskelvärde ska tilldelningen justeras. Med samma intervall ska riktmärken som används för att beräkna tilldelningen minskas i takt med att referensanläggningarnas effektivitet ökar jämfört med nuvarande riktmärken.(*

Detta innebär att tilldelningen till respektive verksamhet kommer minska med mer än de 2,2 % som är den linjära minskningen för systemet som helhet. Därtill ska en faktor användas varje år som justerar den ansökta tilldelningen mot maximalt antal utsläppsrätter som får tilldelas totalt sett för samtliga verksamheter. En sådan faktor tillämpas även i nuvarande handelsperiod, den s k CSCF (Cross Sectoral Correction Factor). CSCF beräknas och beslutas av EU-kommissionen efter att samtliga verksamheter inom EU lämnat in sina ansökningar och kommissionen har fått ta del av dem.

Verksamheter som omfattas av betydande risk för koldioxidläckage (KL) ska få full tilldelning, dock minskande enligt föregående stycken. Det kommer också införas en ny definition av vilka verksamheter som kan anses omfattas av KL, vilken innebär att det är färre verksamheter som kommer omfattas av KL jämfört med de verksamheter som nu anses omfattas av KL.

Övriga verksamheter (Ej KL) ska få en tilldelning motsvarande 30 % av den maximala tilldelningen fram till och med 2025. Från 2026 ska tilldelningen minskas ytterligare varje år för att nå ”noll” 2030. Fjärrvärmeverksamheter ska dock erhålla en tilldelning på 30 % fram till 2030.

Utsläppsrätter som tilldelats i nuvarande handelsperiod ska vara giltiga på obestämd tid.

Medlemsstaterna får vidta finansiella åtgärder till förmån för verksamheter som omfattas av KL på grund av betydande indirekta kostnader som uppstår till följd av utsläppskostnader för växthusgaser som överförs till elpriserna, under förutsättning att sådana finansiella åtgärder är förenliga med statsstödsreglerna. Det är inget tvång för medlemsstaterna att införa detta stöd, så det återstår att se om, och i så fall hur, detta kommer tillämpas i Sverige.

Dessutom kommer förordningen 601/2012 (EU) om övervakning och rapportering av växthusgaser att uppdateras, vilket troligen innebär att verksamheternas övervakningsplaner behöver uppdateras inför att den nya handelsperioden startar.

De detaljerade reglerna för tilldelning och övervakning/rapportering av utsläpp har vi inte fått tagit del av ännu. Men vi håller återkommande kontakt med Naturvårdsverket så att vi så snabbt som möjligt ska kunna sätta oss in i vad de kommer att innebära.

Avslutningsvis vill vi uppmuntra läsare att skicka frågor till oss så att vi kan få med dem i vår frågelista till berörd myndighet.

*) Riktmärken ska uppdateras två gånger dels i periodens början (2021) men också inför uppdatering av tilldelning i mitten av handelsperioden (2026). Reglerna för hur riktvärdena ska beräknas innebär att riktmärkena kommer minska med 3 % till 24 % jämfört med nuvarande riktmärken under åren 2021-2025 och 4 % till 32 % under åren 2026-2030. Riktmärket för råjärn får dock justeras med 3 % respektive 4 %.

Kontakta Helen Dömstedt på 021-40 40 52 eller helen.domstedt@m-solutions.se om du vill veta mer.

Konsekvenser av förändring i Miljöprövningsförordningen SFS 2013:251 (MPF)

I energibranschen har det under några år förekommit ett bränsle under namnet ”Vit-RT”. Detta bränsle har i huvudsak bestått av rent träavfall från exempelvis träemballage (alltså inte jungfruligt trädbränsle) och har varit undantaget från kraven i förordning om förbränning av avfall (SFS 2013:253 (FFA) 17 § punkt 6). Vit-RT har därmed kunnat användas i pannor som inte har tillstånd för att förbränna avfall. Detsamma gäller även kreosotimpregnerat trä som inte impregnerats på annat sätt. Detta har dock förändrats i och med att Miljöprövningsförordningen har daterats upp med bland annat en hänvisning till definitionen i FFA för anläggningar som förbränner avfall (avfallsförbränningsanläggningar och samförbränningsanläggningar). Tidigare bedömdes tillstånds- och anmälningsplikt endast utifrån installerad effekt enligt kap 21 men inte utifrån verksamhetskoder för avfallsförbränning i kap 29, förutom kreosotimpregnerat avfall som kan ha haft tillstånd sedan tidigare för mottagande av farligt avfall. Detta kom sig av att begreppen avfallsförbränningsanläggning och samförbränningsanläggning används i 29 kap. Utan den nu gällande definitionen kunde de anläggningar som endast förbränner avfall som inte omfattas av kraven i FFA, klassas som vanliga förbränningsanläggningar och bedömas utifrån 21 kap med installerad effekt och bränsletyp som grund. Anläggningarna ska nu klassas som avfallsförbränningsanläggningar eller samförbränningsanläggningar trots att de endast eldar de undantagna bränslen i 17 § FFA.

Rent träavfall
Naturvårdsverket skriver i vägledningsdokumentet för 29 kap att benämningen rent träavfall har bibehållits istället för att hänvisa till 17 § 6 FFA. Rent träavfall anses vara en snävare benämning än i FFA och syftet verkar vara att det ska vara svårare att undanta träavfall från tillståndsplikt. Användning av en särskild typ av träavfall kan alltså komma att bli anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt 29 kap men fortfarande vara undantagna från kraven i FFA. Bedömningen av vad som är rent träavfall kommer att behöva göras av tillstånds- och tillsynsmyndigheter.

Anmälningsplikt för pannor med bioolja som bränsle
En ytterligare förändring gäller att MPF nu skiljer på fossil och biogen eldningsolja. Tidigare var alla oljeeldade pannor större än 10 MW endast anmälningspliktiga och fastbränsleeldade var anmälningspliktiga vid installerad effekt mellan 0,5-10 MW. Numera hör även icke fossila eldningsoljor, alltså biooljor, till den senare kategorin 0,5-10 MW. Detta är särskilt viktigt att uppmärksamma för de som har konverterat eller som kommer att konvertera från fossil till biogen eldningsolja.

Övergångsbestämmelser
Med en översyn av den egna verksamheten och en eventuell nyklassificiering av sin verksamhet kan detta leda till att befintliga verksamheter behöver ett tillstånd eller om den redan haft tillstånd B komma att behöva tillstånd A. även verksamheter som inte varit anmälningspliktiga kommer att behöva anmälas. Tidsfristen för att lämna in anmälan eller tillståndsansökan efter de nya reglerna ges i övergångsbestämmelserna till MPF.

-Redan påbörjade tillståndsansökningar får slutföras enligt de tidigare reglerna:

Mål och ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som har inletts före ikraftträdandet men ännu inte har avgjorts handläggs enligt äldre bestämmelser.

-Verksamheter som blir tillståndspliktig med de nya reglerna behöver ansöka om tillstånd senast 1 januari 2019:

För verksamheter som har påbörjats före ikraftträdandet och inte omfattas av tillstånd eller tillståndsplikt enligt tidigare bestämmelser men blir tillståndspliktiga genom denna förordning gäller följande. Verksamhetsutövaren ska senast den 1 januari 2019 ge in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten. Verksamheten får därefter fortsätta att bedrivas om inte tillståndsmyndigheten eller tillsynsmyndigheten beslutar något annat.

-Verksamheter som blir anmälningspliktiga med de nya reglerna behöver lämna in anmälan senast 1 januari 2019:

För verksamheter som har påbörjats före ikraftträdandet och inte omfattas av tillstånd eller har anmälts enligt tidigare bestämmelser men blir anmälningspliktiga genom denna förordning gäller följande. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 1 januari 2019. Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten är anmäld och den myndighet som handlägger anmälningsärendet inte beslutar något annat.

En anläggning som t ex har en inblandning av Vit-RT med en installerad effekt < 20 MW och hittills har varit anmälningspliktig C med verksamhetskod 40.60 enligt 21 kap 11 § (MPF tom SFS 2016:1188) kan med den snävare benämningen rent träavfall bli tillståndspliktig med verksamhetskod 90.220 enligt 29 kap 15 § (MPF tom SFS 2016:1188) eller annan verksamhetskod beroende på avfallsmängd. Tidsfristen för att en sådan anläggning ska få fortsätta förbränna bränslet är att den ska lämna in en tillståndsansökan senast 1 januari 2019.

Kontakta Filip Öberg på 021- 40 30 32 eller filip.oberg@m-solutions.se om du vill veta mer.